Bibliotekets uppgift är att skapa klarhet i kundens medie- och informationsmiljö.
Under de senaste månaderna har vi fått bevittna dramatiska rubriker där dagens yrken har vägts i framtidens vågskål. Vad består och vad försvinner? Om man får tro experterna vid Näringslivets forskningsinstitut ETLA finns biblioteksfunktionärsyrket med bland de yrken som kommer att försvinna – något som har väckt diskussion på biblioteken.
Ungefär samtidigt talades det i nyheterna om att yrken som fokuserar på biblioteksinnehåll och bibliotekskompetens kommer att bestå och förstärkas. ETLAs verkställande direktör Petri Rouvinen menar att kunskapsyrkena och kommunikationen, där det behövs sociala färdigheter och förståelse för människan, kommer att skapa nya arbetstillfällen. Rouvinen anser att människor kommer att behövas också i utbildnings- och motivationsrelaterade yrken. Ordet bibliotek nämndes inte i sammanhanget, men förhoppningsvis tolkade vi i branschen kommentaren på rätt sätt. Biblioteken och de biblioteksanställdas arbete kommer att behövas och försvarar sin plats också hädanefter.
Vi har redan upplevt datateknifieringen, som lett till att en del arbetsrutiner har fallit bort eller åtminstone minskat. I detta nu genomgår mediefältet en stor omvandling som direkt återspeglar sig på bibliotekssektorn. Gratisdistributionen av digitala innehåll har nått sin vägs ände, och exempelvis tidningarnas varierande praxis med betalmurar förbryllar läsarna. För biblioteken är situationen lika oklar. Att skaffa och administrera avgiftsbelagda webbinnehåll är arbetsdrygt.
Materialet digitaliseras, och tillgången till webbinnehåll på finska är en stor fråga. Det blir allt mer komplicerat att skaffa böcker. En del internationellt material kan skaffas endast i sjöcontainervolymer. Annat innehåll kan vara bundet till ett läsapparatformat som biblioteken inte stöder eller så har ett specifikt verk producerats av en så liten verkstadsexpert att upphovsmannen måste tillsändas flera e-postmeddelanden innan anskaffningen lyckas. Vi arbetar samtidigt med både mediejättar och mikroaktörer och alltid på deras villkor.
En del av förändringen galopperar på utanför biblioteket, men ska vi bara stå i fönstret och förundra oss över dess häftiga framfart? Nej – förändringen kräver att vi funderar över framtidens bibliotek. Hur uppfattar vi kompetensbehoven i det framtida biblioteksarbetet och hur ska vi förbereda oss själva och biblioteket på förändringen?
I en kompetensworkshop på min egen arbetsplats analyserade vi vår framtidssyn med därtill hörande framtida kompetensmål. Vi kom överens om att i vår sammanställning ta med sådana kompetensområden som kunskap om innehåll, metadatakompetens, styr- och utbildningsfärdigheter, kommunikations- och interaktionsfärdigheter och mångsidig datateknisk kompetens. När en omvälvning i olika branscher och arbetslivet drar fram över hela landet måste biblioteksarbetet tillmätas en nationellt livsviktig betydelse. Biblioteken ger jämlika möjligheter till nyinlärning och uppdatering av kunskaper.
Bibliotekets uppgift är att skapa klarhet i kundens medie- och informationsmiljö, vilket ibland är och också framöver kommer att vara ett svårt men nödvändigt arbete. Det är en del av den stående sanning om det gamla som också Minna Canth menade att vi måste kunna bevara.
